HOKUS POKUS, NU TROLLAR VI BORT LITE RADER!

Den som slår upp ordet Reducera i sin gamla ordbok möts av två förklarande synonymer: minska och sänka. När begreppet används inom travets värld behöver förklaringen breddas så att den även innefattar Hokus pokus filiokus, Abrakadabra och Sim sala bim.


- Se upp så du inte reducerar bort dig, sa Bill.
- Aldrig mer är 90 procent reduceringsgrad, sa Bull.

- Rankingen avgör allt, väste Måns.

***

Ibland känns det som mångas sinnebild av det svenska travet kan liknas vid en gammal skröplig gubbe som lurats nedför en svart skidbacke. Toppen som blänker uppe på berget ligger decennier bakåt i tiden och backen som den stackars gubben störtar nedför blir brantare och brantare. Travfolket letar febrilt efter liften som kan ta den gamle tillbaka till en mer gemytlig tid. En tid utan jänkarvagnar, plastade hovar och bloggare som säger att V75 handlar om att välja ut rader med rätt egenskaper.

Viljan att vrida tillbaka klockan ligger som ett grått dimtäcke över travets värld. 

Jag tycker ändå att ATG gjort många bra saker för oss spelare. Som exempel kan inlämning av rader via xml-filer nämnas. Detsamma gäller redovisning av insatsfördelningen, som gett oss spelare möjlighet att spela på ett bättre sätt. ATG ska också ha beröm för att man tidigt förstod värdet av öppna data ("open data"). Genom att de tillgängliggjort den mesta av sin information (efter att ett avtal skrivits) så har man tillåtit externa parter att utveckla program och ideér som hela travet har nytta av. Det gäller bara att aktörerna vågar gå sin egna väg lite mer, då tror jag vi kommer få se riktigt bra grejer framöver.

***

Konsten att skrämma livet ur en spelarkår 

Reduceringsexperterna på våra forum bjuder på många tips. Vi ska inte spela med en för hög reduceringsgrad och vi ska inte spela reducerade system med en för låg insats. Vid ett par hundra kronor går oftast gränsen för den som vill spela "reducerat". Spelar man med en lägre insats än så är det bättre att hålla sig till amatörernas metod, de matematiska systemen. Det gäller också att använda rätt reduceringsprogram - ju fler funktioner programmet har, desto bättre. Men det viktigaste tipset av alla är alltid - akta dig så du inte reducerar bort sig!

Många spelare upplever travreducering som en slags magi där rader trollas bort. Trots att de själva bestämt vilken metod som ska användas infinner sig en känsla av ”hokuspokus” och rädslan är stor att tappa kontrollen över vad som sker. Bakgrunden till den här förvirringen är flera. Bristen på tillförlitlig information kring raderna och utformningen av reduceringsprogrammen som finns på marknaden bidrar. Det finns också många "experter" som vilseleder ovana spelare med dåligt underbyggda påståenden. Begreppsförvirring och språkförbistring orsakar också problem för spelarna att förstå hur olika reduceringsmodeller fungerar. 

Det främsta skälet till att många tycker att reducerade system känns lurigt är nog ändå att få tänker på att travspelandet handlar om urval av rader. När vi väl börjat förstå att det är radernas egenskaper och inte enbart de enskilda hästarnas form, odds eller utrustning vi ska bry oss om blir allt mycket mer kontrollerat och förståeligt.

I det här inlägget ska jag prata lite kort om reducering. Jag kommer att fördjupa mig mer inom detta område i framtida inlägg då det är ett stort och intressant område.

***

Den som drar bäst urval vinner!

Matematiska eller reducerade system? I min bok är det en onödig uppdelning som fått en för stor plats i diskussionen. Jag förstår varför den har uppstått, men jag gillar inte uppdelningen eftersom den krånglar till det för så många av oss.

En travrad, eller bara rad som ATG benämner den, är en sammansatt sifferkombination där en häst från varje lopp i streckspelet ingår. Hästarnas startnummer används som identitet vilket innebär att hos V75-raden (1-1-1-1-1-1-1) har spelaren valt ut häst nummer ”1” från var och ett av de sju loppen. Det vanligaste sättet att välja ut rader är att markera en eller flera hästar i de olika loppen på en av ATG:s inlämningskuponger. Raderna skapas sen automatiskt genom att de markerade hästarnas nummer kombineras ihop till rader i samband med att kupongen lämnas in. Antalet rader på en ifylld kupong är de unika kombinationer, med en häst från varje lopp, som kan skapas från de utvalda hästarna.

Rader som lämnas in via en ATG-kupong på det här sättet kallas ofta för ett matematiskt travsystem och är för många ett klassiskt travsystem. Problemet med matematiska system är att det inte finns möjlighet att välja ut eller ta bort enskilda rader utifrån radernas unika egenskaper. Rent teoretiskt är inte matematiska system det mest effektiva sättet att välja ut rader på.

Ett annat vanligt sätt att välja ut rader på kallas för reducerade travsystem. Vad är det egentligen för något? Jag gick in på några företags webbplatser för att se hur de förklarar travreducering. 

Så här skriver Pinracer på sin webbplats:
Om man spelar matematiskt (oreducerat) så betalar man lika mycket för en häst som vinner en gång på hundra starter som för en häst som vinner varannan start! Vidare så finns det många "osannolika" rader som hittills aldrig förekommit eller endast vid några få tillfällen. Optimalt vore då att betala mindre för en häst som sällan vinner samt utesluta radkombinationer som sällan eller aldrig inträffar. Detta är exakt vad reducering handlar om!

... "Begreppen reducering innebär konkret att man vill plocka bort så många "osannolika" rader som möjligt från sin systemram men samtidigt behålla så mycket av vinstchansen som möjligt"

Så här skriver Jokersystemet på sin webbplats:
Skillnaden att spela Joker gentemot ett "vanligt system" är att du inte betalar lika mycket för alla hästar på ditt system. De hästar som du tror mycket på betalar du mer för än de hästar som du tror mindre på, vilket är fullt logiskt. Genom att vinkla systemet på detta sätt får du för samma insats med betydligt fler hästar på ditt system jämfört med om du spelar matematiskt.

Så här skriver grundaren av HPT:
Grunden för att plocka ut önskade rader med ABCD-reducering är att man vill lägga mer pengar på hästar man tror på än de skrällar man valt att ha med. Jämför med ett vanligt matematiskt system där alla valda hästar kostar lika mycket att ta med, oavsett om det är en potentiell spik eller en storskräll.


Kommentar:
Det är tydligt att utvecklarna tycker att den bästa förklaringen är att du med hjälp av reducering inte betalar lika mycket för varje häst som du har med på "systemet". Reducering handlar här om att man vill lägga mer pengar på vissa hästar och mindre pengar på andra hästar.

Jag tycker att viktade insatser, dvs. att man betalar olika mycket för olika hästar, får oss att tro att V75 handlar om att välja ut hästar. Även om hästarna är viktiga så förs tankarna bort från att spelet handlar om att välja ut rader utifrån deras egenskaper.


Enligt mitt sätt att se på det så är matematiska och reducerade travsystem inte något annat än samlingsnamn för olika typer av urvalsmetoder. Jag gissar dock att många travspelare inte ser på sitt spelande som om de drar urval. Vi väljer ut hästar som satt fast med krafter kvar förra lördagen, spikar Björn Goop bakom en barfotahäst, eller varför inte Spelvärde.se:s spelvärda spik? Spelarna kryssar för hästar på ATG:s inlämningskuponger eller rankar hästar i något reduceringsprogram, men drar urval? Nej, inte håller travspelare på med sånt...? Urval för tankarna mot slumpmässighet och få travspelare vill förknippas med slumpmässiga beslut!

Tittar vi på den här bilden så blir det ändå tydligt att spel på ex. V75 handlar om att dra urval:

Att reducera handlar alltså enligt ordboken om att sänka eller minska något. Då måste vi först ha något att reducera och här har travvärlden infört begreppet "ram". Ramen definieras inom travet som alla rader som skapas av markerade hästar - som ett vanligt matematiskt system.

Kanske lånade travet en gång i tiden begreppet ram från den statistiska urvalsteorins begreppsflora? Där förekommer begrepp som rampopulation, urvalsram och målram. Jag tycker i så fall att man borde fortsatt och lånat in ännu fler begrepp. Men istället har travet skapat egna namn för statistikens väldokumenterade urvalsmetoder. Matematiska och reducerade travsystem är enligt min definition inte något annat än samlingsnamn för olika typer av urvalsmetoder. Matematiska travsystem är ett av flera möjliga sätt att göra direkturval, dvs. urvalet av rader görs i ett steg. Reducerade travsystem är på motsvarande sätt ett samlingsnamn på flerstegsurval, dvs. urvalet av rader görs i två eller fler steg. 

På farfars tid var de matematiska travsystemen totalt dominerande. Men sedan det blivit möjligt att använda programvaror för att lämna in travrader via datafiler har detta förändras. Jag gissar att framtidens spelare inte tänker på om de lämnar in sitt urval av rader med en kupong eller via flera kuponger. Ungefär som att dagens unga inte förstår begreppet "koppla upp sig mot internet".

Att återupptäcka samma sak om och om igen

Har du hört talas om ABCD-reducering? Poängreducering? Eller reducering med utgångar? I marknadsföringen av sina reduceringsprogram försöker programutvecklarna bräcka varandra genom att skryta om hur många olika reduceringsmodeller du kan använda dig av. Till redan nämnda metoder kan du lägga till spårreduceringar, kuskreduceringar, rankreduceringar och olika former av utdelningsreduceringar. Det har ploppat upp många reduceringsprogram de sista åren, där jag tycker att det känns som om många har missat att det är samma metoder som de upptäcker om och om igen. En förhoppning är att vi med tiden ska sluta att uppfinna kategoriska och kvantitativa villkorsvariabler om och om igen. Lite som när Amerika slutade att upptäckas efter att Columbus råkat segla dit år 1492.

Urvalsobjektet för både matematiska system och reducerade system är som alltid travrader. En travrad består av en häst från varje lopp. Raderna har egenskaper - vinstchans, utdelning, avkastning för att nämna några viktiga - och det är utifrån dessa radegenskaper vi bör välja våra rader. 

För att förenkla resonemanget kan man säga att det finns två huvudsakliga urvalsmetoder:

1) direkturval och 2) flerstegsurval

I senare inlägg kommer jag att förfina detta resonemang och dela upp urvalsmetoderna i lite andra grupper.

Med direkturval menar jag att urvalet av rader sker i ett steg. Två typer av direkturval är:

• Alla rader som skapas av markerade hästar på en ATG-kupong 
• De 500 rader med högst vinstchans i en omgång

Med flerstegsurval menar jag att urvalet av rader sker i flera steg. T.ex:

• Alla rader som skapas av de fem favoriterna i varje lopp väljs ut i ett första steg. Sen görs ett nytt urval av rader från dessa rader där rader som förväntas ge minst 10000 kr i utdelning väljs ut.

Flerstegsurval kan i praktiken nästan innebära hur många urvalssteg som helst.


***

Nyckeln stavas rätt information

Vad krävs då för att kunna göra bra urval av rader? Det som krävs är bra information kopplad till raderna. Vill man som spelare ha information på denna nivå måste man oftast skapa den själv, vilket inte alltid är enkelt. Däremot finns det mycket information att tillgå kring de enskilda hästarna och denna information kan utnyttjas för att tilldela raderna information som sen kan användas när vi ska välja ut rader.

Den vanligaste informationen som används vid reducering skapas av spelaren själv genom att denne manuellt tilldelar varje häst information. Vilken vinstchans hästen bedöms ha i loppet, vilken vinstchansgrupp hästen tillhör (ABCD) och om det är streckvärda hästar (utgångar/effekthästar) är vanlig information att tilldela hästarna. Det är också vanligt att utnyttja ATG-information kring hästarna, såsom insatsprocent, kusk och hästens galopprocent.

Några exempel på urval

Jag avslutar med några illustrationer över olika typer av urval med rader. För mig är rampopulationen, dvs. ramen, alltid mängden med alla rader i en omgång. Från denna rad drar man urval av rader som man sen lämnar in. Urvalet har olika egenskaper - t.ex avkastning totalt och vinstchans i omgången (här chans till alla rätt). Reduceringsgrad säger oftast väldigt lite om hur bra ditt urval med rader är.

• Stratifierat urval 

En annan typ av urvalsmetod är stratifierade urval. Här delas rampopulationen in i grupper (stratum) och ett urval dras från varje stratum. Den här metoden kan användas för att säkerställa att man får med rader från varje stratum till sitt urval. I exemplet ovan har radernas utdelning använts som indelningsgrund, men det finns många andra tänkbara indelningsvariabler.

• Matematiska system (direkturval)

Det sista exemplet med urval av rader är ett klassiskt matematiskt system. Här har en ATG-kupong används och 2 500 rader har valts ut genom att häst-nummer markerats på kupongen. Spelaren valde i det här exemplet att spika omgångens två största favoriter vilket fört med sig att utdelningen är relativt låg på majoriteten av raderna. Det visade sig också att många rader var "överstreckade" och därför är detta ett urval som har en negativ avkastning. Urvalets vinstchans är emellertid högre än i det tidigare exemplet.

***

ATG:s systemregler är viktiga att förstå och kunna hantera. Jag kommer att gå igenom dessa i ett annat inlägg och ge min syn på dem. 

***

Vilken är egentligen den bästa reduceringsmetoden?
Den bästa reduceringsmetoden är kort och gott den metod som väljer ut de rader du vill välja ut och selekterar bort rader du inte vill ska komma med i ditt urval av rader. Provocerande mot alla som skrivit böcker genom åren, men ack så sant.

För en spelare kan det vara de rader med högst vinstchans i omgången, för en annan spelare kan det vara de med högst avkastningsprocent. Den stora utmaningen är att först bestämma sig för vilka rader man vill behålla, därefter ska man lyckas välja ut rätt rader.


***


Jag skrev i ett tidigare inlägg att travspelaren måste lära sig att prata om raderna. För att vi ska kunna lära oss att prata om raderna måste informationen och nyckeltalen i travprogrammen på marknaden förbättras. Reduceringsgrad är lite av djävulens bidrag till travspelet. Om urvalet av rader gjorts i ett, två eller hundra steg spelar ingen roll, ofta inte heller om det är 99,99 eller 0,01 procents reduceringsgrad.

Det finns ingen minsta insats för när reducerade system kan användas - varje gång du läser det kan du skriva BULLSHIT till experten som skrivit det..



***

Avslutningsvis, ett tips från min egen läromästare, i bloggen kallad Lasse Sundqvist:

Mitt tips till alla som spelar V75 är att skriva in i sitt CV att de har lång erfarenhet av urvalsdragning.

Hjärtliga travhälsningar
-Henrik

BANKEN SOM ANLITAT RÅNARE TILL ATT VAKTA VALVEN

Det här är inte en travblogg riktad till kvällsblaskornas klick-publik. Inläggen är medvetet alltför långa och ogenomträngliga - som en snårig väg fram till en glimrande skattkista.


V75 är ett strategispel där du tävlar mot de andra som spelar om pengarna som finns i de olika potterna. Det är inget nollsummespel eftersom ATG och staten tar ut ett spelavdrag. I genomsnitt över tid betalas det ut mindre pengar i vinster än vad spelarna satsar. Spel och investeringar kan sägas handla om att hitta sätt att öka sin avkastning och minska sin ekonomiska risk. Det är här som begreppen förväntat resultat, avkastning och risk blir viktiga.

Genom att titta lite närmare på radernas avkastning och vinstchans ska jag berätta något viktigt framöver. Vi kommer i den här berättelsen se att avtalen med vissa utländska partners går att likställa med att låta sin tonårsdotter traska naken med resväskor proppfulla med sedlar genom ett laglöst ghetto.

Man blir lätt deprimerad när man inser vad som hänt. Svensk Travsport äger ett spelbolag som är tänkt att finansera branschen. Och så har vi hamnat här – att man låtit vissa storspelare få enorma fördelar i dessa strategispel.

Jag kommer att titta närmare på ATG:s spelregler, med extra fokus på de s.k. robotreglerna som infördes när man insett vad som hade hänt. RAKEBACK! Rabatt på spelavdraget, det mest naturliga konkurrensmedlet i spelvärden. Samarbetspartnerna har fått ett stort manöverutrymme när de endast ska betala tillbaka ca 5% av sin omsättning.

Vi kommer se att fördelen som följer med rakeback är tvåeggad. Dels så får man en större avkastning (vinst) jämfört med om man spelat samma rad från svenska atg.se med 35% spelavdrag. Men, och detta är viktigt, man får också genom rakeback på alla rader möjlighet att lämna in mer favoritbetonade rader med positiv avkastning. Dessa rader har en större vinstchans och genom att avkastingen med hjälp av rakeback blir positiv är det rätt att lämna in dem "utomlands" men inte via Atg.se. Totalt innebär det att osäkerheten minskar och att vinsterna kommer oftare. Vi ska titta på detta och kommer då se att det som skett är att V75 gått ifrån att vara ett spel till att bli en förhållandevis säker investering. Detta möjliggörs inte bara av rakeback utan också av att ATG avsagt sig kontrollen av sina egna spelregler.

ATG:s regelverk är värt att syna ordentligt.. De är nämligen inte helt logiska om man känner till att V75 handlar om att välja ut travrader. Vi behöver reda ut vad ATG:s systembegrepp är för något. Förstår man hur man kan påverka en rads avkastning och robotspelarens metodik så känns regelverket faktiskt lite märkligt.

Jackpottreglerna är avgörande, liksom möjligheten att spela V6. När ska man göra det?

Det blir mycket framöver och jag räknar inte med att så många orkar läsa, vilket är synd för det är en historia som måste berättas många gånger. Jag är inte först och absolut inte den bästa källan för att få kunskap. Jag har sagt det tidigare - läs Jan "Hatten" Helanders blogg En Gamblers vardag.

***

Remy Nilson, ATG:s tidigare VD, sa i en podcast med Henrik Ingvarsson den 22 mars i år en del så otroliga saker att jag på riktigt trodde jag hörde fel.

…Alltså svenska spelare har..var under under alla mina 8 år, och förmodligen vidare, vinnare på ATG:s internationella spel… Svenska spelare är alltid i det long run vinnare på utlandsspel…

Med hjälp av engelska uttryck jämför Remy spelmarknaden med oljemarknaden. Han berättar för oss att ingen ska tro att vi kan sätta det pris vi vill. Det finns ett oljepris, säg 50 dollar, och det får alla aktörer på den internationella spelmarknaden rätta sig efter. Nu försöker ATG ändå säga att vår olja är lite finare så vi vill ha 100 dollar istället. Sammanfattat av mig så säger Remy att ingen någonsin har kunnat bevisa att det betalats ut rabatter på spelavdraget (rakeback) till spelare via utländska partners. Han pratar om att några få så kallade whistleblowers har försökt säga att det inte är utlänningar som spelar, utan svenska spelare som spelar med bättre förutsättningar än de får via svenska ATG. Men dessa visslare har aldrig haft några bevis med sig säger Remy. Visserligen kan det ha skett något litet misstag här och där, men om vi bara väntar så ska vi nog se att det här går över. För alla som sett vinstlistorna de senaste åren är det svårt att inte ramla av stolen. Kan det verkligen vara så att tjänstemän som ägnat ett helt arbetsliv åt spelbranschen inte förstår de mest grundläggande incitamenten i spel?

Nej, så är det så klart inte.. de vet mycket väl att spelaren vill öka sin långsiktiga avkastning och minska sina ekonomiska risker så inte spelkassan riskeras. Remy vet vad som hänt och avslöjar sig när han vill ge ATG:s styrelse skulden. Han säger att man måste komma ihåg att han bara hade ett uppdrag; att öka omsättningen så mycket det bara gick. Om det stämmer så låter det....lite dumt. 

Det är annars lätt att tro att ATG medvetet ordnat så det inte går att lägga fram den typ av bevis som Remy anser vara den enda sortens bevis. Herregud, de har i avtalen med sina utländska partners skrivit bort kontrollen av både regelverk och vilka spelare som spelar. Vem kom på den idén? Som om svenska banker skulle låta bankrånare vakta valven, och sen skylla ifrån sig om kundernas pengar oväntat skulle försvinna. En sak missar Remy - det sunda förnuftet och den statistiska sannolikhetsteorin, med dess metoder, kan bevisa mycket mer än han tror.

Henrik Ingvarsson gör en helt ok intervju men glömmer några intressanta frågor. Tex. Hur mår man som människa när man får klart för sig att man skänkt bort en himla massa miljoner kronor till storspelare? Är det inte jobbigt att se hästskötare, travtränare och anställda vid travbanorna i ögonen idag? Eller egentligen hade det räckt med en enda fråga:

VARFÖR ÄR DET SÅ SVÅRT FÖR MÄNNISKOR ATT SÄGA FÖRLÅT?

Misstag gör vi ju alla, och jag har svårt att tro att (de flesta inom) ATG medvetet skulle blåsa allt och alla. ATG har gjort en himla massa bra saker som tyvärr glöms i skenet av det här. Förutsättningarna har inte direkt varit de bästa.

***

För att ha en chans att förstå vad som hänt och hur allt det här kunnat ske tror jag att vi behöver sätta oss in i travets värld. Varifrån har travfolket fått sina värderingar och varför är vi egentligen intresserade av trav? Det är en historia som börjar vid jordbrukssamhället, om de som blev kvar på stallbacken vid det gamla epokskiftet när ungdomen flyttade in till industrijobben i städerna. Men det är också en historia om det enorma epokskifte som vår generation nu upplever. Där platser, avstånd och fysiska gränser suddas bort. En strukturomvandling som drivs på av en skenande teknisk utveckling. En historia där Olof Stenhammar och Jan Stenbäck haft viktiga roller. En snabb utveckling av de digitala industrierna och bort med reglerade penningmarknader. Pengar, obligationer och aktier har förvandlats till ettor och nollor i multinationella nätverk. Gigantiska pensionsfonder med utländskt riskkapital som kräver snabb och hög avkastning. Men det är också en historia om internet, som var extremt lämpligt för spel men lite mindre lämpligt om man vill behålla ett spelmonopol med högt spelavdrag. Det är också en historia där Elitloppet - en gång om året, Axevallas husvagnscamping, drömmar, utbildningsrevolutionen och urbaniseringen har sin plats.

Men framförallt är det en historia som handlar om hybris och naivitet vid helt fel tillfälle. 

***

Men vi börjar där jag slutade sist. Jag lovade att visa hur man med hjälp av travradernas egenskaper kan härleda fram det förväntade resultatet för raderna i ATG:s olika streckspel.

Det här talet är användbart till mycket. Framöver kommer jag att bryta ner talet i mindre komponenter och resonera kring bland annat ATG:s regelverk, systemkonstruktion, påhittade robotar, begreppsförvirring och konstiga expertråd.

Jag visade kort hur kasinovärlden ser på det förväntade resultatet för ett spelobjekt. Genom att räkna på hur det skulle gå om man spelade under samma förutsättningar ett oändligt antal gånger så kan man lyfta blicken och sätta in spelet i ett större sammanhang än det aktuella speltillfället. Jag skrev att det görs via en enkel beräkning: du multiplicerar den kända sannolikheten att vinna med den potentiella vinsten och multiplicerar sannolikheten att förlora med den potentiella förlusten. Sen adderar du dessa två tal och får det förväntande resultatet för ett spel.

I det här blogginlägget ska jag alltså visa hur man med hjälp av travradernas egenskaper kan härleda fram det förväntade resultatet för raderna i ATG:s olika streckspel.


För att det överhuvudtaget ska gå att läsa mina inlägg måste man först ha med sig att streckspelen handlar om att välja ut travrader. Läs gärna mitt tidigare inlägg koden till det stora kassaskåpet. Jag sammanfattar det här via en bild:

(Obs: beräkningarna i figuren är figurerade/felaktiga)

Som en matematisk formel uttryckt i ord ser det förväntade resultatet för ett spelobjekt ut så här:


En generell tolkning av det här talet är ”om jag kan spela på ett spelobjekt ett oändligt antal gånger, med exakt samma förutsättningar, vad skulle mitt resultat då bli?”

Om ett spelobjekt (exempelvis en travrad) har 5 procents chans att vinna så har det också 95 procents chans att förlora. För att bli en vinnare i det långa loppet gäller det att utdelningen när det blir vinst täcker upp för insatserna vid alla vinst- och förlustomgångar. Eller i andra ord - det gäller att undvika spelobjekt med negativt förväntat resultat.

Nu kan man ju vinna även om man har oddsen emot sig. De flesta vet att det rent sannolikhetsmässigt är idiotiskt att spela Lotto, ändå blir personer i Sverige miljonärer på Lotto varje vecka. Kastar du tärningen sex gånger så kan det bli sexor vid alla kasten. Men desto fler gånger du kastar tärningen, desto större är chansen att det blivit en sexa i ungefär en sjättedel av kasten.


För streckspelen inom travet kan vi beskriva en travrads förväntade resultat som:

En rads (långsiktiga) avkastningsprocent relateras sen till inlämningskostnaden:

= Förväntat resultat i kr / radpris

Den som förstår har funnit sina första vapen på den resa vi påbörjat med hjälp av skattkartan i Travspelarens guide till Klondike.


***

Tyvärr finns det en hel del problem...så klart. Radernas vinstchans är okända och måste uppskattas på något sätt. Även utdelningen på raden om det blir vinst måste uppskattas. Dessutom så har ett par av streckspelen flera utdelningspotter, vilket vi också måste ta hänsyn till. Spelens olika regelverk och de individuella val spelaren kan göra behöver man också väga in. 

Om vi tittar på de fyra komponenterna som ingår i en rads förväntade resultat så är de alltså följande:

Hur kan man uppskatta radernas okända vinstchanser?
En rad inom V75 består av 7 hästar från 7 lopp. Ett sätt att uppskatta radens okända vinstchans för alla rätt är att multiplicera ingående hästars vinstchanser.

Hästarnas vinstchanser är emellertid också okända och ett första steg blir därför att uppskatta de enskilda hästarnas vinstchanser. Det är ingen enkel nöt att knäcka, även om det finns genvägar och bra stöd. 

Det här är det vanligaste sättet att uppskatta radernas vinstchanser på. Man bör dock notera att metoden att multiplicera ingående hästars vinstchanser vilar på ett antagande om att dessa hästars vinstchanser är oberoende av varandra. Om hästarnas vinstchanser inte kan antas vara oberoende så blir uttrycket genast mycket mer komplicerat. Ta V75 med Åbys Stora pris som exempel. Hur det går i det första loppet av två heat påverkar utgången i det andra loppet. Det får till resultat att metoden som används till att uppskatta radernas vinstchanser riskerar att producera skattningar med systematiska fel.

Hästarnas vinstchanser behöver uppskattas flera timmar innan loppen avgörs med hänsyn till spelstopp för streckspelen. Hästarnas balans, utrustning, väder och tidigare loppresultat är då inte bestämda vilket för med sig att det snarare handlar om att uppskatta närmevärden än några ”sanna” vinstchanser.

Hur uppskattar man en rads utdelning?

Det är inget komplicerat beräkningsförfarande, men det är viktigt att förstå att utdelningen är beroende av omsättningen. Ju högre omsättning, desto mer att dela ut i vinster och dessutom förändras antalet inlämnade rader fram till spelstopp. 

Jag visar här ett vanligt sätt att beräkna utdelningen för alla rätt. Förfarandet är liknande för utdelning i potterna för ett och två fel, om än med lite fler komponenter att hålla reda på. 

Det är bäst att säga att pengarna i potten ska delas mellan antal rätt inlämnade radandelar, där man inom V65/V64 kan välja att placera 2/2,5 radandelar i potten för alla rätt genom att välja att spela V6. Valet av V6 är viktigare än man kan tro - den egna raden påverkar utdelningen, särskilt i höga utdelningsintervall. Mer om detta och hur man ska tänka kring valet av V6 i senare inlägg. 

Pengar att utdela i potten består av pengar att utdela från den aktuella omgångens omsättning samt eventuellt jackpottillskott från tidigare omgångar.

Antal inlämnade rätta rader måste uppskattas eftersom informationen (förhoppningsvis) är okänd innan loppen avgjorts utanför ATG:s väggar. Här kan man tänka sig flera olika metoder. Det vanligaste sättet är att använda följande metod:

Antal rätta rader = Totalt antal inlämnade rader * ingående hästars multiplicerade insatsprocent,
där totalt antal inlämnade rader ofta antas vara detsamma som omsättning/radpris


***

Jag kan trösta de som tycker det känns teoretiskt och krångligt att behöva uppskatta dessa egenskaper med att det finns bra hjälpmedel. Dessutom behöver man inte uppskatta radernas vinstchanser och radernas långsiktiga avkastning om man inte vill. Det viktiga är att man är medveten om att raderna har egenskaper och att när man spelar V75 har man, vare sig man vill eller inte, gjort ett urval av rader där raderna har olika egenskaper. Vissa av raderna har kanske en hög vinstchans, vissa har en negativ avkastning och några har en positiv avkastning.

I nästa avsnitt ska jag resonera kring hur man kan öka sin avkastning och minska sin spelkassas risker. 

Avslutningsvis, ett tips från min egen läromästare, i bloggen kallad Lasse Sundqvist:

Utanför textböcker och kasinon visar sig sällan sannolikheter som ett matematiskt problem. 

Hjärtliga travhälsningar
-Henrik

FÖRVÄNTAS DU BLI EN AV LIVETS VINNARE?

Efter ett långt uppehåll tänkte jag ägna den här hösten åt att testa gränserna för hur snårig och ogenomtränglig en simpel blogg om trav kan tillåtas vara. Till er som upptäckt att den här bloggen faktiskt är en skattkarta vill jag säga: Håll ögonen öppna, på höstens upptäcktsfärd finns flera verktyg och vapen gömda. Men resan kommer kräva sin man (eller kvinna). 

Trav är inte ett kasinospel

Travspel, så som jag känner det – spel på levande djur som tränas och körs av människor med tankar, känslor och olika färdigheter – är inte samma sak som kasinospel. Ty färdigheterna som krävs för att spela V75 är väsensskilda från de färdigheter som krävs för att räkna kort i blackjack eller rabbla sannolikheter för fem röda eller sju svarta roulettnummer i rad. Travspelets verkliga stormästare är praktiker, inte teoretiker. Travspel är ett hantverk med det egna modet och sin uppbyggda intuition som viktiga verktyg. Det handlar om förståelse för livets sannolikheter; vad går att förutsäga och vad går inte att sätta siffror på när orsakssamband är alltför komplicerade för människan samtidigt som den tillgängliga informationen alltid är ofullständig.

Skrivbordssannolikheter, modellbaserade statistiska metoder och andra typer av slutsatser från ett urval av historiska data är likt sudoku och söndagsbilagans korsord stimulerande som tankenötter och tidsfördriv. De är ibland till hjälp, men historien ser alltid mycket mindre slumpmässig ut än den i själva verket var och trav är dessutom inte en av historien fullt förutsägbar värld.

Det jag skriver om i det här avsnittet är därför i mångt och mycket teoretisk bullshit.

Men jag tänker att vi kanske kan utnyttja de enkla resonemangen från kasinovärlden för att förstå mer komplicerade saker såsom travspel eller våra liv och, framförallt, lära oss att slå hål på sanningar från de skojare som idag står längst fram i det nya medielandskapet och slår sig på bröstet?

***

I ett tidigare inlägg tryckte jag på att det är travrader, och inte enskilda hästar, som fördelar vinstpengarna och att det är dessa rader vi spelare har som uppgift att välja ut när vi deltar i streckspelen/pottspelen (ex V75). Jag skrev att jag brukar tänka att varje rad har tre unika egenskaper i 1) inlämningskostnad 2) vinstchans och 3) utdelning och att spelarnas uppgift är att välja ut bra rader utifrån dessa egenskaper. Problemet var bara det att radernas vinstchans och utdelning är okända när spelaren ska välja ut sina rader. Mer om hur man kan försöka komma förbi detta betydande problem i nästa inlägg på den här bloggen.

Jag har fått många kommenterar och jag vet att inte alla ser på sitt V75-spelande på det sätt jag målade upp. Även om jag själv inte delar åsikten så är det kanske i slutändan det ekonomiska resultatet som räknas.

Om alla som spelar på trav börjar varje morgon med att 10 gånger upprepa mantrat "det är rader jag ska välja ut, inte enskilda hästar" så har vi kommit en bra bit på vägen mot att bli kunskapsbaserade travspelare. –Lasse Sundqvist, travspelare

Hur ska man göra för att bli en vinnare på spel?

Spelteori och beslutsteori är begrepp som många har hört talas om. Boken The Theory of Games and Economic Behaviour (1944) av John von Neumann och Oskar Morgenstern sägs ofta vara den mest inflytelserika i det akademiska ämnets utvecklande. Som kärnan i teorin finns konceptet förväntad nytta. Jag går inte in på djupet kring nationalekonomins spelteori här men förväntad nytta görs i kasinovärlden ofta om till ren matematik genom nyckeltalet förväntat resultat (underförstått över tid). Det handlar om en enkel beräkning: du multiplicerar den kända sannolikheten att vinna med den potentiella vinsten och multiplicerar sannolikheten att förlora med den potentiella förlusten. Sen adderar du dessa två tal och får det förväntande resultatet för ett spel. 

Begreppet förväntat resultat är centralt att förstå för alla spelare. Eller rättare sagt, det sägs ofta vara centralt för alla levande människor som vill förstå världen och vad som sker i deras liv. Men det finns begränsningar för dess användning. Det här inlägget naggar lite i kanten på detta område.

Kasinovärlden skiljer sig från i princip alla andra verkliga världar vi kan ta oss in i. Världen utanför kasinot är inte så förutsägbar att vi kan beräkna exakta sannolikheter för olika scenarion. Dessutom, vilket är värre, underskattar vi ofta effekterna av olika händelser i framtiden. Faktum är att inte ens kasinovärlden är förutsägbar då den påverkas av yttre omständigheter som är svåra att känna till. Inom många världar har experterna inte förstått att de försöker prognostisera en framtid som inte är möjlig att förutsäga. Samhällsekonomi är kanske det område med flest kvacksalvare, men i princip är det så att alla prognoser om framtiden ska tas med stor försiktighet. 

Tillbaka till kasinot genom ett aktuellt exempel

Antag att du på bussen hem efter en blöt kväll på krogen plockar upp din mobiltelefon och får för dig att satsa 500 kronor på en virtuell häst med det lustiga namnet Hasses Bedragare. Den här animerade hästen står i 4,00 i odds och enligt spelets regler vet du att vinstchansen då är 20 procent. Vinstchansen har hårdkodats till att vara proportionell mot oddset efter spelavdrag. Om du vinner så får du 2 000 kronor (500*4,00) vilket skulle ge en nettovinst på 1500 kr efter att du dragit ifrån din insats. Om du, trots att hästen har ett så bedårande namn och spår 6!, förlorar så förlorar du dina satsade 500 kronor. Är det här ett bra spelobjekt? 

Om du vinner känns det kanske som du gjort ett bra spel, men nja...om du spelar utifrån dessa förutsättningar så löper du en stor risk att bli en förlorare i  det långa loppet. Det förväntade resultatet är: 

(sannolikhet för vinst * potentiell vinst) – (sannolikhet för förlust * potentiell förlust), dvs.

 (0,20 * 1500 kr) – (0,80 * 500 kr ) = 300 kr – 400 kr = -100 kr 

Omräknat till procent av insats så är den förväntade avkastningen -100 kr / 500 kr = -20% 

För varje krona du satsar på den virtuella hästen Hasses Bedragare så ger du i genomsnitt bort 20 öre till ATG:s tjänstemän och Staten. Jag kan tänka mig att många tycker att det finns bättre sätt att skänka pengar till behövande.

En mer neutral tolkning är att om du skulle kunna spela ovan spel ett oändligt antal gånger så blir det förväntade resultatet -20%. I exakt 20 procent av spelen skulle du vinna 1500 kr netto och i exakt 80 procent av spelen skulle du förlora din insats på 500 kr. I det långa loppet är du en förlorare eftersom vinsterna inte täcker upp för alla förlustspel. 

Att spela på ATG:s virtuella hästar är förutsägbart, men ändå inte. Du vet på förhand vad sannolikheten är att det ska bli vinst och du vet hur mycket du vinner när det blir vinst. Men, i det enskilda spelet kan du bli vinnare trots att du har oddsen emot dig. Det är ett enkelt men ändå lite knivigt resonemang som inte alla verkar vilja ta till sig.. Inom travets värld är det oerhört vanligt att få höra kommentaren "man kan inte göra mer än att få alla rätt" efter att utdelningen blivit rekordlåg och både 6 och 5-rätts-utdelningen frusit inne p.g.a jackpottreglerna.

Många av våra beslut kan ses som ett val mellan att spela eller inte spela. Välj ut och betala för raden eller inte? Resultatet av vårt beslut har tre utfall:  1) Mer pengar på kontot 2) Mindre pengar på kontot 3) Oförändrat saldo.. Att avstå spel är också ett val som påverkar vårt spelresultat.

Fru Fortuna har ett mycket större inflytande än vi tror

Det bör sägas att de allra flesta spelar för få spel för att teorin bakom ”förväntat utfall” ska vara applicerbar. Fru Fortuna har ett mycket större inflytande över våra spelresultat än vi vill tro. För det finns också en varians, dvs. en slumpmässig osäkerhet kopplad till det förväntade resultatet. Du kan bli en vinnare eller en större förlorare än du förtjänar bara på grund av tur/otur. I exemplet med virtuella hästar är variansen inte svår att räkna fram. Desto svårare brukar det vara att tolka måttet varians. Det är ju ett teoretiskt begrepp som många förståeligt nog har svårt att ta till sig. 

Ett knep är att istället räkna ut hur stor sannolikheten är att det krävs 0,1,2,3,.. antal inlämnade spel innan man vinner för första gången. Eller om jag exempelvis spelar 15 gånger/år, vad är sannolikheten att jag kommer att vinna 0,1,2,3…15 gånger av dessa 15 spel. Sådana tal brukar efter lite övning vara relativt enkla att ta till sig och ger en förståelse för vilken slumpvariation som spelet är behäftat med. Beräkningarna bygger dock på ett antagande om att man kan spela med samma förutsättningar varje gång samt att spelen är oberoende av varandra. Ganska tuffa antaganden i praktiken.

Men ändå, genom att fokusera på den förväntade avkastningen istället för den maximala vinsten så kan spelaren titta bortom det aktuella speltillfället och se varje spel i en kontext av en längre tidshorisont. Det hjälper oss som spelar att undvika att tilta och göra dåliga spel i förlustperioder.

Så summerat; tittar man i litteraturen som behandlar grunderna i spelteori så är svaret på frågan hur du blir en vinnare enkelt. Om du inte vill förlita dig på turen gör du bäst i att fokusera på spelobjekt som förväntas ge ett positivt avkastningsvärde. Många spel om pengar, såsom Lotto, Trisslotter och ATG:s virtuella hästar har negativa förväntade värden. Återbetalningen till spelarna i form av vinster är lägre än spelarnas sammanlagda insatser och det finns ingen skicklighetsfaktor som kan väga upp för det faktum. Om pengar är det primära målet med spelandet är rekommendationen att man ska avstå från sådana spel. För många spelare handlar spel också om nöje, ett slags tidsfördriv, samtidigt som de i alla fall har en liten möjlighet att vinna den där storvinsten som tros förändra livet till det bättre. Genom att väga in andra faktorer såsom nöje, lycka, engagemang, glädje och spänning kan man motivera sitt spelande trots de dåliga förutsättningarna.

Men går det verkligen att se på travets streckspel på det här sättet?

När man förstått att det är raderna och inte enskilda hästar som är objektet du ska välja ut inom V75 så är det inte så svårt att göra samma beräkningar för streckspelens rader. Du utnyttjar bara radernas tre grundläggande egenskaper och härleder ur dessa fram den kanske bästa egenskapen du kan ha om varje enskild rad. 

Ändå är det få som skriver och pratar om detta. I nästa avsnitt ska jag därför berätta hur man härleder fram radernas avkastning, samtidigt som jag kommer in på hur man kan göra när radernas vinstchans och utdelning är okända. 

I mitt huvud finns också ett inlägg som handlar om konsten att skrämma livet ur en hel spelarkår. 

Avslutningsvis, ett tips från min egen läromästare, i bloggen kallad Lasse Sundqvist:

Gamble, but never gamble with the wrong dice.

Hjärtliga travhälsningar
-Henrik

TRO ALDRIG ATT DU FÖRSTÅR DIG PÅ TRAVSPELET

När jag äntligen fått lite tid över att uppdatera min privatblogg med nästa inlägg så sa det boom! Jag inser återigen att jag levt i 20 års villfarelse där jag trott att jag förstår mer än jag gör. Travet är verkligen fascinerande, du kan fan aldrig bli fullärd. Det finns så mycket att lära sig och kanske är det just därför det är så kul?

Den här gången handlade det om att jag nyligen registrerade mig på ett travforum där spelare bland annat diskuterar spelteori och olika funktioner i s.k. reduceringsprogram. Flera av de mest högljudda på forumet förespråkar något de kallar faktor och målvinst. Nu ska det sägas att jag inte har de dataprogram som behövs för att använda sig av dessa funktioner, men det är ganska basala funktioner så jag tror att jag förstår vad det är för något. Hur som helst, baserat på hur användare verkar utnyttja dessa funktioner så var en tanke att säga att jag tycker dessa båda funktioner - som isolerad funktionalitet - är farliga. Jag tycker att de uppmuntrar många spelare till att försämra sitt sätt att spela och de tenderar att leda till försämrade långsiktiga spelresultat. Jag kan förklara varför en annan gång, för just nu är jag upptagen med att reda ut andra saker. Jag har nämligen trott att jag förstått ATG:s regelverk kring system, jackpot och V6 bättre än jag gjort. Det irriterar mig, men förvånar mig inte att jag haft en övertro på mig själv. 

Jag får därför vänta ett litet tag till innan jag fortsätter med mina inlägg. Men snart så..

***

En anledning till att jag skriver den här bloggen som kommer vara vinklad åt spelteori är att travet kommer förändras helt framöver. En del travspelare vet det, andra har förträngt det och ganska många förstår det inte än. Men riktiga robotar och datorprogram som bara några få har idag kommer förändra allt. 

***

I höstas kom jag tillbaka till travet. Det gick till så att jag la in mig på ett behandlingshem. 

Jag startade av en slump ett Twitterkonto och kort senare denna amatörblogg. Det var liksom en ny värld som öppnade sig och jag har insett att jag hamnade på trav-Twitters behandlingshem för spelare som någonstans på vägen tappat sitt travintresse. Hur behandlingen sett ut och om livet på trav-Twitter tänker jag skriva om framöver. 

Men först, måste jag som sagt lära mig lite mer om travspelets grunder.

Hjärtliga travhälsningar

-Henrik

KODEN TILL DET STORA KASSASKÅPET

I de kommande inläggen kommer en av travspelets största hemligheter att avslöjas. Men vi börjar från början och pratar om något som alla travspelare vet existerar, men få pratar öppet om. 

***

Välja rader? Är det inte hästar som travspelarna ska välja ut? Jämfört med exempelvis Lotto, där spelarna är vana att tänka i unika enkelrader reflekterar majoriteten av oss travspelare inte speciellt mycket kring radernas sammansättning och egenskaper. Sifferkombinationen 1-2-3-4-5-6-7 har en mycket mer medveten plats hos Lottospelaren än hos den som tagit ut ett V75-system där dessa hästnummer ingår bland de uttagna hästarna. Jag är säker på att många travspelare skulle tjäna på att flytta en del av sitt fokus från enskilda hästar till hela travrader. 

Hos Lotto har alla bollarna med nummer på sig en lika stor chans att bli dragna. Inom travet skiljer sig hästarnas vinstchans åt i ett travlopp, vilket gör det meningsfullt att prata om och tro extra mycket på en viss häst eller kusk. Men liknelsen mellan Lotto och exempelvis V75 är inte så dum som den låter i många travspelares öron. Raderna inom V75 är faktiskt i många avseenden precis som en lottorad. Ett enskilt lottonummer gör dig inte till miljonär och det gör inte en enskild häst i ett lopp inom V75 heller. Ändå är det väldigt få som talar om vilka V75-rader de valt att lämna in.

Travrader är ju hästar!
Självklart, travrader består av hästar och det är dessa hästar som kan vinna eller förlora sina lopp. Men lika givet är det att när hästarna från de olika loppen slås ihop till rader så får raderna egna egenskaper beroende på hur frekvent spelarkollektivet valt att lämna in dem. Exempelvis kan raderna vara överstreckade, förväntas ge mångmiljonutdelning eller förväntas ge hög utdelning även på sex och fem rätt inom V75. Eftersom raderna kostar lika mycket att lämna in - oavsett vinstchans och utdelning vid vinst - är det dumt att inte försöka förstå sina raders egenskaper. 

Kan hästar inom V75 vara överstreckade?

Vi ser ofta hur travets experter uttalar sig om att hästar har en för hög eller låg insatsprocent jämfört med hur stor hästens vinstchans egentligen är. Lite provocerande mot de stora tipstjänsterna som vecka ut och vecka in tar betalt för att basunera ut vilka hästar som är över- respektive understreckade skulle jag säga att det är vilseledande att uttrycka sig på det sättet. En häst kan ingå i många rader som är över- eller underspelade, men det är en annan sak. Mer om detta lite senare.

Raderna är som koden till kassaskåpet

En travrad, eller bara rad som ATG benämner den, är en sammansatt sifferkombination där en häst från varje lopp i streckspelet ingår. Hästarnas startnummer används som identitet vilket innebär att hos V75-raden (1-1-1-1-1-1-1) har spelaren valt ut nummer ”1” från var och ett av de sju loppen.

Det vanligaste sättet att välja ut rader är att markera en eller flera hästar i de olika loppen på ATG:s inlämningskuponger. Raderna skapas sen ”automatiskt” genom att de uttagna hästarna kombineras ihop till rader i samband med att kupongen lämnas in. 

Antalet rader på en ifylld travkupong är lika med antal unika kombinationer, med en häst från varje lopp, som kan skapas utifrån de utvalda hästarna. Spelaren ser här aldrig sina rader i någon lista. Det bidrar sannolikt till att många spelare inte analyserar sina rader i den utsträckning de borde. 

Det är alltså raderna och inte någon enskild häst som avgör om du vinner några pengar på "streckspelen". En V75-rad kan liknas vid en sjusiffrig kod till ett kassaskåp och en häst är som en siffra i koden. Det är hela koden som avgör om du kan öppna kassaskåpet eller inte. Det här kan låta trivialt men tål att upprepas många gånger. Inom streckspelen är det raderna som fördelar pengarna och inte de enskilda hästarna. 

Som vi kommer se så är radernas egenskaper inte en enkel sak att förstå sig på. ATG redovisar information på hästnivå genom sin insatsfördelning. Däremot släpper ATG ingen information som avslöjar hur frekvent raderna är inlämnade. 

Går det att prata om sina utvalda travrader?

Ibland tänker jag att mängden av alla travrader kan liknas vid ett gigantiskt höghus, byggt av papperslappar som limmats ihop med hjälp av förväntningar och drömmar. Om var och ett av de sju V75-loppen i en omgång består av 12 hästar så finns det 35 831 808 rader (12*12*12*12*12*12*12) att välja mellan. Nästan 36 MILJONER rader alltså! Om du skulle lämna in varje rad för sig och få tillbaka 36 miljoner ATG-kuponger så skulle du kunna bygga ett hus som sträcker sig halvvägs till månen (typ) med hjälp av dessa papperskuponger. Bara en enda kupong i detta höghus skulle innehålla den rätta raden efter att den vinnande hästen gått i mål i det sista loppet.

En normal V75-omgång lämnar spelarkollektivet tillsammans in mellan 150 och 200 miljoner travrader. Om raderna skulle få lika många anhängare så skulle varje rad lämnas in ungefär fem gånger och alla rader skulle ge miljonutdelning om de går in. Så ser det givetvis inte ut.  En rad som består av loppens oddsfavoriter får fler anhängare än rader som inte innehåller någon av dessa favoritspelade hästar. De mest inlämnade raderna lämnas in över hundratusen gånger, samtidigt som en hel del rader inte lämnas in av en endaste spelare.

Med så här många miljoner rader att välja på, är det ens möjligt att prata om och beskriva sina utvalda rader? Hur gör du själv när du spelar V75? Ställer du dig alltid frågorna a) hur stor är chansen att någon av mina rader blir den vinnande raden? b) vad blir det för utdelning om jag lämnat in den rätta raden?

Det låter makabert, men när jag pratar med andra spelare om travrader slår det mig att travspelarens rader är som döden för den moderna västerländska människan. Nästan alla vet att de finns där och att de till slut avgör allt. Ändå vill många inte kännas vid dem, absolut inte prata om dem. Men om travspelaren på riktigt vill förstå spelet, nå sin fulla potential, så måste han ägna tid åt att förstå raderna. Raderna måste bli något naturligt och synligt.

En vän till mig är snickare. Han berättar ofta fantastiska historier, anekdoter och liknelser med koppling till sitt arbete. Vid ett tillfälle sa han att många människor ser till brädornas kvalitet när de borde prata om det färdiga husets kvalitet. De väljer inredningsdetaljer och grundmaterial med omsorg men snålar till det när de ska välja konstruktör. Min väns poäng var att man måste förstå att från samma hög med brädor kan man bygga alltifrån dåligt isolerade utedass och enkla hundkojor till exklusiva banker, herrgårdar och till och med magnifika slott. Det är en historia som beskriver något större än konkurrensen från polska och baltiska snickerifirmor. Historien skulle kunna användas för att beskriva systemkonstruktion inom V75...

Och tröttnar vi på liknelser om livet och döden, eller om snickarens vardag kan vi alltid knacka på hos författaren. Där bildar ord meningar, meningar som senare bildar stycken och kapitel. Hur orden sätts samman till berättelser avgör allt. Ett enda stort gytter av trams som i den här bloggen eller ett episkt mästerverk? Ett dåligt plagiat eller något unikt och banbrytande, det mina vänner kan vara skillnaden mellan anonymitet och bästsäljare. 

Åter till travets underbara värld.                       

Ok, den övertydliga poängen som framhållits i olika skepnader är inte svår att förstå. Vi måste intressera oss för våra rader eftersom V75 handlar om att välja ut just travrader. Jag tror att vi först måste lära oss att prata om dem. Men hur?

V75 handlar om att välja ut rader med önskvärda egenskaper
För att jag ska förstå olika metoder och de stöd jag behöver i mitt spelande har jag tänkt ungefär så här. Alla spelobjekt - såväl Trisslotter, Stryktipsets rader, Lottorader som V75-rader – kan sägas ha tre grundläggande egenskaper:

(1) Inlämningskostnad – vad kostar det att köpa lotten/lämna in spelobjektet?
(2) Vinstchans - hur stor är chansen att det blir vinst på spelobjektet?
(3) Utdelning - hur mycket vinner man om det blir vinst?

Travraderna är lotten, de är urvalsobjektet. 

Man skulle kunna säga att travspelarnas uppgift handlar om att välja ut spelobjekt (travrader) utifrån dessa egenskaper. Inom V75 vore det bästa att hitta travrader som har en hög vinstchans och som samtidigt ger en hög vinst när de vinner. V75-raderna i en omgång har olika kombinationer av dessa tre egenskaper. Nu kostar alla travraderna lika mycket att lämna in för en spelare (50 öre V75 via ATG i Sverige), så i praktiken är det bara två av dessa egenskaper man behöver bry sig om när man ska välja ut vilka rader man ska betala för.

Den ena radegenskapen (utdelning) är beroende av hur frekvent raderna lämnas in av andra spelare. Den andra grundläggande radegenskapen (vinstchans) antas ofta vara oberoende av vad andra gör. Hur det är med den saken kan diskuteras.


Raderna i en V75-omgång har inte samma chans att bli den vinnande raden. De delar heller inte ut lika mycket pengar i vinst om de skulle bli den rätta raden. Därför är det av stor vikt att du som spelare väljer ut ”rätt” rader. Det är ju som sagt dumt att betala för dåliga rader när bra rader kostar lika mycket.  Men vad är bra och dåliga rader?

***

Ett problem för oss travspelare är att radernas egenskaper är okända. ATG lämnar inte ut någon information kring hur stor vinstchansen är för de olika raderna eller hur mycket raderna delar ut om det blir vinst. Radernas vinstchans är en egenskap som inte ens ATG sitter på. Däremot skulle de kunna redovisa bra uppskattningar av utdelning om vinst, utifrån hur många spelare som lämnat in de olika raderna. Ju längre från spelstopp desto större osäkerhet såklart, men det hade kunnat fungera rätt bra. Men ATG lämnar inte ut någon information, så den här informationen måste spelaren själv "skaffa fram" och koppla ihop med radernas identitet.

Att uppskatta radernas egenskaper och välja ut rätt rader är en av skicklighetsfaktorerna i spelet, och det är något som jag kommer att ta upp i nästa avsnitt här. Då kommer jag också att prata om olika sätt att välja ut travrader. Man kan nämligen använda sig av många olika metoder, där radernas egenskaper ibland uppskattas direkt och ibland indirekt.

Avkastningsprocent är ett begrepp som för tankarna mot investeringar och långsiktigt sparande. Går det att se travspel som en investering eller ett långsiktigt sparande? Det är jag övertygad om att man kan och bör göra. Men många travspelare har svårt att sätta in den aktuella omgången i ett längre och större perspektiv. De isolerar sina val till det aktuella speltillfället, de har svårt att tänka bortom den V75-omgång de tippar i just nu. 

"Man kan inte göra mer än att få alla rätt" och "oddset var jävligt dåligt, men han vann i alla fall" är två exempel av många där travspelare tydligt visar att de spelar för att hitta vinnaren i loppet de just avverkat. En del av dessa spelare kommer kanske ha svårt att ta till sig den radegenskap jag lyfter fram i nästa avsnitt och kallar för långsiktig avkastning. 

Vem fan är du då?

Så skrev en person till mig (avslöjar inte vem) efter att jag publicerade här på min egna privata blogg för ett tag sedan. I ett tidigare inlägg svarade jag att jag var Peter Pan, så nu vet du det!

Inom de flesta yrkeskårer och grupper finns det konflikter mellan olika grupperingar och teoretiska synsätt. Travets statistiker har ofta en annan syn på historisk statistik och vilka slutsatser om framtida lopp som kan dras därifrån än vad jag har.. Men det jag skriver här ska som ses som en diskuterande och frågande ansats där mina personliga tankar och idéer får en plats att synas på. Jag kan ha fel om tillvägagångssätt eller så är jag för slarvig i mina beskrivningar. Jag lär mig nya saker hela tiden och det ju det som är livets krydda!

Var gärna med och diskutera - här via kommentarsfältet eller via Twitter: @OpenStretch

Allas åsikter och tankar om travet är välkomna hos mig så länge vi slipper personangrepp - oavsett vem fan du är.


Avslutningsvis, ett tips från min egen läromästare, i bloggen kallad Lasse Sundqvist:

Vetgirighet, tålamod och ödmjukhet är travspelarens största skatter

Hjärtliga travhälsningar
-Henrik

DÖDSRYCKNING ELLER EN NYSTART?

Efter en utlovad paus är det dags för nya inlägg på den här bloggen som handlar om travets underbara värld.  

Jag vill börja med att säga att jag tycker det är helt galet att så många läst på min tunna blogg och dessutom gett mig beröm. Men återigen ett stort Tack! Jag har skrivit det förut och gör det igen: -jag kommer inte leva upp till några som helst positiva förväntningar. Det låter som jag ljuger, men då och då får jag fortfarande frågor från någon läsare som undrar när nästa inlägg med Lasse Sundqvist, Sveriges genom tiderna mest lyckosamma travspelare, kommer. Det måste finnas ett stort underliggande behov att läsa om trav när en anonym blogg som denna får tusentals sidvisningar. 

***

Idag möttes jag av nyheten att ATG möjliggjort spel med xml-fil till deras succékoncept V75-tillsammans. Genast startade den aktuella debatten kring huruvida det är bra eller dåligt för utdelningen. En vanlig synpunkt verkar vara att det nu är helt "kört" för V75 eftersom många av de stora bolag, kompisgäng och spelbutiker som idag tvingats spela matematiska system nu kommer få 7 rätt vecka in och vecka ut eftersom de istället kan lämna in reducerade system. En annan falang manar till lugn och påpekar att effekten snarare kommer bli den motsatta eftersom de allra flesta kommer reducera bort sig. Hur och om det påverkar utdelningarna framöver får framtiden utvisa. Jag har min uppfattning klar och den kommer jag att delge de som orkar läsa här framöver. I vilket fall så gillar jag travets spelteori och jag tycker det passar att lyfta ett antal frågor kring framförallt systemkonstruktion nu när V75-tillsammans infört denna förbättring. 

Den stora heta frågan har ju annars varit de låga utdelningarna och problemet med att det nästan alltid blir "jackpot" på fem rätt. För oss spelare beskrivs en del av problemet bra med hjälp av nedan diagram.



Diagrammet visar summan av återbetalade vinster dividerat med omsättningen i årets V75-omgångar. En vanlig V75-omgång utan tillskott av jackpotpengar i 7-rättspotten, och där utdelningen för 5 och 6 rätt inte understiger jackpotgränsen (15 kronor), betalas 65 procent av omsättningen ut i vinster till spelarna. När utdelningen för fem rätt blir lägre än 15 kronor fryser dessa pengar inne och flyttas över till nästa ordinarie V75-omgång. Effekten blir då att återbetalningen sjunker i den aktuella omgången för att istället förhoppningsvis öka i den efterföljande V75-omgången, där dessa pengar lagts till i 7-rättspotten. Problemet som nu uppstått är att detblivit flera omgångar på rad där utdelningen på fem rätt frusit inne. Det som då sker är att pengar som skulle betalas ut till spelarna skjuts på framtiden. Sannolikt är detta negativt för ATG:s omsättning.

OBS: det är viktigt att påpeka att återbetalningsprocent totalt i en omgång och den vinnande radens spelvärde (långsiktiga avkastning) såklart inte är detsamma. Den vinnande radens "spelvärde" är beroende av radens okända sannolikhet att bli den vinnande raden. En vinnande rad där 65 procent av omsättningen betalas tillbaka till spelarna kan ha ett positivt spelvärde om sannolikheten att raden skulle bli den vinnande var betydligt högre än vad utdelningen visade. Lite krångligt beskrivet, men de flesta som läser här vet nog vad spelvärde och långsiktig positiv avkastning är. Det andra stora problemet med de enkla omgångarna som varit på slutet är just att dessa rader normalt sett är överspelade. De allra flesta rader med låg utdelning brukar bedömas ha dåligt spelvärde,  utdelningen är för låg i förhållande till radens vinstchans.

För de spelare som försöker bli vinnare i det långa loppet är dessa överspelade rader oftast inget man vill betala för. Det som då sker när omgångarna blir så lätta som de varit under en länge tid är att variansen ökar eftersom sannolikheten att någon rad med "positivt spelvärde" ska vinna minskar.

***

Innan jag går vidare vill jag passa på att lyfta mitt absoluta favorituttryck bland travspelare, ett begrepp som blir allt vanligare med de låga utdelningarna:

Man kan inte göra mer än att få alla rätt.

Jag skulle istället säga att betala för rader som, om de blir den vinande raden bara betalar tillbaka 26% av spelarnas insatser är förödande för en travspelares långsiktiga resultat. I alla fall om det är något man sysslar med regelbundet.

Extra V75 - världens sämsta spel?

Jag kommer komma in mer på dessa tankegångar lite längre fram, men jag kan redan nu säga att jag tycker ATG genast borde se över reglerna för sina Extra V75-omgångar. På grund av den stora risken för jackpot är dessa omgångar idag bland det sämsta spel du kan delta i, alla kategorier!

En ide som jag tror skulle öka attraktiviteten och samtidigt ge en ny spelform är att om utdelningen på 5 och/eller 6 rätt understiger jackpotgränsen, testa att fördela pengarna från 5- och 6-rättspotten till 7-rättspotten i den aktuella omgången. Ex. om utdelningen på fem rätt understiger jackpotgränsen så läggs pengarna från denna pott i 7-rättspotten. Det känns rättvist att spelarna som spelat får spela om sina pengar, och intressant att testa detta angreppssätt istället för att dela ut små summor på 5 och 6 rätt. 

Det här ändrar spelreglerna på ett sätt som borde vara attraktivt för både småspelare, harry-spelare och kunskapsspelare som spelar för långsiktigt resultat. Det kommer uppstå en del intressanta effekter, med sina för/nackdelar. Men helt klart blir det ett "bedömningsmoment" till som kommer in i bilden. De rader som idag anses "ospelbara" för att utdelningen på 5 och 6 rätt fryser inne vid vinst blir helt plötsligt mer attraktiva. Detta är också raderna med störst chans att gå in vilket borde gynna många småspelare. (De allra största spelarna ser nog ändå inget större värde i att lämna in rader med 65% spelavdrag och där raderna ofta anses vara inlämnade av för många andra spelare). 

Det är nog rimligt att anta att de mest spelade hästarna får en högre insatsprocent än de annars skulle haft av en sådan här ändring. Om viljan att lämna in enklare rader ökar så kan det bli intressantare att också betala för mer svårfunna rader - ett helt nytt bedömningsmoment uppstår.

Vissa rader i "brytpunkten" där utdelningen på fem rätt hamnar precis ovanför jackpotgränsen får helt andra egenskaper än om utdelningen på fem rätt bara varit någon krona mindre. Men ingen enskild rad som man får alla rätt på har en sämre total återbetalningsprocent än 65% i den aktuella omgången eftersom alla pengar delas ut till rätt spelare - de som betalat för raderna i omgången. 

Eftersom det bara rör extra V75 så tycker jag det skulle var intressant om ATG vågar testa och på så vis visar att de vill ge oss spelare intressantare produkter. Jag tror själv att detta kan öka omsättningen - för som sagt, vi spelare genomskådar att extra V75 (i genomsnitt) är en dålig spelform med tanke på den stora jackpotrisken.

***

I de kommande inläggen tänker jag bland annat skriva om de "utländska" spelare som ATG förvillande valt att döpa till travrobotar. Jag ska försöka beskriva deras metoder, varför det är fusk de håller på med och varför jag blir så nedstämd när jag tänker på dem. Det har sagts många gånger, men kan inte påpekas en gång för mycket. De utomnordiska avtalen är och har varit extremt dyra för oss svenska ATG-spelare. Ännu värre är att de har kostat svensk travsport väldigt mycket pengar, bl.a. genom att vinster som skulle gått till svenska ATG-spelare, och sedan återinvesterats i nya spel, istället lämnat landet och gått till dessa "utländska superspelare". Här finns mycket att säga, och mycket har sagts av många kunniga och ihärdiga människor. Jag rekommenderar alla som inte redan gjort det att läsa igenom Jan "Hatten" Helanders blogg Gamblers vardag  Men som sagt, mer om detta inom kort även på den här bloggen.

Jag kommer också ställa mig frågan varför är det så få spelare som pratar om sina travrader? Jag har sedan mitten slutet av 90-talet, när jag började läsa Statistik vid Umeå universitet, funderat på varför man aldrig hör travspelare diskutera sina travraders egenskaper. När jag frågar mina vänner så verkar det som om många inte vet hur de ska prata om sina utvalda rader. Travets rader har blivit som döden för den västerländska människan. Alla vet att de finns där och till slut avgör allt, ändå är det få som vill prata öppet om dem. 

Jag tänkte dessutom passa på att prata om olika sätt att välja ut sina travrader. Den diskussionen börjar med att man måste veta vilka rader man vill betala för. Min syn utgår ifrån vad jag kallar radernas tre grundläggande egenskaper: 1) inlämningskostnad 2) vinstchans och 3) (potentiell) utdelning. Det är egenskaper som alla spelobjekt, såväl trisslotter, Stryktipsets- och lottospelens rader som fotbollsmatchen du spelar på, har och det är inga konstigheter. Intressant blir det när man från dessa grundläggande egenskaper härleder fram nya egenskaper hos raderna. Det finns bara ett, eller egentligen ett stort och många mindre, problem. Det stora problemet är att två av radernas grundläggande egenskaper är okända för spelarna. De måste uppskattas av spelaren själv och det är faktiskt detta som är det främsta skicklighetsmomentet i travets streckspel. 

Jag kommer också avslöja varför jag inte gillar begreppen och distinktionen mellan matematiska och reducerade system. Egentligen ogillar jag även begreppet system, eftersom vi spelare inte definierar begreppet på ett och samma sätt. Begreppet gick egentligen ur tiden ungefär samtidigt som postkontoren slutade vara det stora inlämningsstället för V65. Spelarens utvalda rader är ett  av flera bättre begrepp enligt mig. Nu vet jag att systembegreppet behövs för ATG:s regelverk. Men ATG-system skiljer sig definitionsmässigt från vad många spelare avser med system. Det för med sig att att många kunniga travspelare inte vet hur många system de lämnat in en vanlig V75-omgång. V75-värdet redovisas ju också efter system säger någon. Hmm...säger jag och tänker att ATG någon gång inom snar framtid borde ta sitt förnuft till fånga och övergå till rader istället för dessa system...

***

Det var mycket om vad som komma skall och lite reellt innehåll. Men nu är jag igång igen i alla fall.

Avslutningsvis; praktik och teori är olika saker. Röd färg må symbolisera värme och kärlek i våra liv, men den kunskapsbaserade travspelaren vet mycket väl att de få spelare som har svarta siffror på kontot får sina pengar av alla med röd färg på spelsaldot. Det jag tänker skriva om är bara ett sätt att tänka och spela. Vägen till vinster är svårfunnen, men det är knappast så att det över ett kort spelarliv bara finns en väg dit.


Hjärtliga Travhälsningar
-Henrik