08 december, 2015

HOKUS POKUS, NU TROLLAR VI BORT LITE RADER!

Den som slår upp ordet Reducera i sin gamla ordbok möts av två förklarande synonymer: minska och sänka. När begreppet används inom travets värld behöver förklaringen breddas så att den även innefattar Hokus pokus filiokus, Abrakadabra och Sim sala bim.


- Se upp så du inte reducerar bort dig, sa Bill.
- Aldrig mer är 90 procent reduceringsgrad, sa Bull.
- Rankingen avgör allt, väste Måns.



***

Ibland känns det som mångas sinnebild av det svenska travet kan liknas vid en gammal skröplig gubbe som lurats nedför en svart skidbacke. Toppen som blänker uppe på berget ligger decennier bakåt i tiden och backen som den stackars gubben störtar nedför blir brantare och brantare. Travfolket letar febrilt efter liften som kan ta den gamle tillbaka till en mer gemytlig tid. En tid utan jänkarvagnar, plastade hovar och bloggare som säger att V75 handlar om att välja ut rader med rätt egenskaper.

Viljan att vrida tillbaka klockan ligger som ett grått dimtäcke över travets värld. 


Jag tycker ändå att ATG gjort många bra saker för oss spelare. Som exempel kan inlämning av rader via xml-filer nämnas. Detsamma gäller redovisning av insatsfördelningen, som gett oss spelare möjlighet att spela på ett bättre sätt. ATG ska också ha beröm för att man tidigt förstod värdet av öppna data ("open data"). Genom att de tillgängliggjort den mesta av sin information (efter att ett avtal skrivits) så har man tillåtit externa parter att utveckla program och ideér som hela travet har nytta av. Det gäller bara att aktörerna vågar gå sin egna väg lite mer, då tror jag vi kommer få se riktigt bra grejer framöver.


***

Konsten att skrämma livet ur en spelarkår 

Reduceringsexperterna på våra forum bjuder på många tips. Vi ska inte spela med en för hög reduceringsgrad och vi ska inte spela reducerade system med en för låg insats. Vid ett par hundra kronor går oftast gränsen för den som vill spela "reducerat". Spelar man med en lägre insats än så är det bättre att hålla sig till amatörernas metod, de matematiska systemen. Det gäller också att använda rätt reduceringsprogram - ju fler funktioner programmet har, desto bättre. Men det viktigaste tipset av alla är alltid - akta dig så du inte reducerar bort sig!

Många spelare upplever travreducering som en slags magi där rader trollas bort. Trots att de själva bestämt vilken metod som ska användas infinner sig en känsla av ”hokuspokus” och rädslan är stor att tappa kontrollen över vad som sker. Bakgrunden till den här förvirringen är flera. Bristen på tillförlitlig information kring raderna och utformningen av reduceringsprogrammen som finns på marknaden bidrar. Det finns också många "experter" som vilseleder ovana spelare med dåligt underbyggda påståenden. Begreppsförvirring och språkförbistring orsakar också problem för spelarna att förstå hur olika reduceringsmodeller fungerar. 

Det främsta skälet till att många tycker att reducerade system känns lurigt är nog ändå att få tänker på att travspelandet handlar om urval av rader. När vi väl börjat förstå att det är radernas egenskaper och inte enbart de enskilda hästarnas form, odds eller utrustning vi ska bry oss om blir allt mycket mer kontrollerat och förståeligt.


I det här inlägget ska jag prata lite kort om reducering. Jag kommer att fördjupa mig mer inom detta område i framtida inlägg då det är ett stort och intressant område.


***

Den som drar bäst urval vinner!

Matematiska eller reducerade system? I min bok är det en onödig uppdelning som fått en för stor plats i diskussionen. Jag förstår varför den har uppstått, men jag gillar inte uppdelningen eftersom den krånglar till det för så många av oss.

En travrad, eller bara rad som ATG benämner den, är en sammansatt sifferkombination där en häst från varje lopp i streckspelet ingår. Hästarnas startnummer används som identitet vilket innebär att hos V75-raden (1-1-1-1-1-1-1) har spelaren valt ut häst nummer ”1” från var och ett av de sju loppen. Det vanligaste sättet att välja ut rader är att markera en eller flera hästar i de olika loppen på en av ATG:s inlämningskuponger. Raderna skapas sen automatiskt genom att de markerade hästarnas nummer kombineras ihop till rader i samband med att kupongen lämnas in. Antalet rader på en ifylld kupong är de unika kombinationer, med en häst från varje lopp, som kan skapas från de utvalda hästarna.












Rader som lämnas in via en ATG-kupong på det här sättet kallas ofta för ett matematiskt travsystem och är för många ett klassiskt travsystem. Problemet med matematiska system är att det inte finns möjlighet att välja ut eller ta bort enskilda rader utifrån radernas unika egenskaper. Rent teoretiskt är inte matematiska system det mest effektiva sättet att välja ut rader på.

Ett annat vanligt sätt att välja ut rader på kallas för reducerade travsystem. Vad är det egentligen för något? Jag gick in på några företags webbplatser för att se hur de förklarar travreducering. 

Så här skriver Pinracer på sin webbplats:
Om man spelar matematiskt (oreducerat) så betalar man lika mycket för en häst som vinner en gång på hundra starter som för en häst som vinner varannan start! Vidare så finns det många "osannolika" rader som hittills aldrig förekommit eller endast vid några få tillfällen. Optimalt vore då att betala mindre för en häst som sällan vinner samt utesluta radkombinationer som sällan eller aldrig inträffar. Detta är exakt vad reducering handlar om!

... "Begreppen reducering innebär konkret att man vill plocka bort så många "osannolika" rader som möjligt från sin systemram men samtidigt behålla så mycket av vinstchansen som möjligt"

Så här skriver Jokersystemet på sin webbplats:
Skillnaden att spela Joker gentemot ett "vanligt system" är att du inte betalar lika mycket för alla hästar på ditt system. De hästar som du tror mycket på betalar du mer för än de hästar som du tror mindre på, vilket är fullt logiskt. Genom att vinkla systemet på detta sätt får du för samma insats med betydligt fler hästar på ditt system jämfört med om du spelar matematiskt.

Så här skriver grundaren av HPT:
Grunden för att plocka ut önskade rader med ABCD-reducering är att man vill lägga mer pengar på hästar man tror på än de skrällar man valt att ha med. Jämför med ett vanligt matematiskt system där alla valda hästar kostar lika mycket att ta med, oavsett om det är en potentiell spik eller en storskräll.



Kommentar:
Det är tydligt att utvecklarna tycker att den bästa förklaringen är att du med hjälp av reducering inte betalar lika mycket för varje häst som du har med på "systemet". Reducering handlar här om att man vill lägga mer pengar på vissa hästar och mindre pengar på andra hästar.

Jag tycker att viktade insatser, dvs. att man betalar olika mycket för olika hästar, får oss att tro att V75 handlar om att välja ut hästar. Även om hästarna är viktiga så förs tankarna bort från att spelet handlar om att välja ut rader utifrån deras egenskaper.


Enligt mitt sätt att se på det så är matematiska och reducerade travsystem inte något annat än samlingsnamn för olika typer av urvalsmetoder. Jag gissar dock att många travspelare inte ser på sitt spelande som om de drar urval. Vi väljer ut hästar som satt fast med krafter kvar förra lördagen, spikar Björn Goop bakom en barfotahäst, eller varför inte Spelvärde.se:s spelvärda spik? Spelarna kryssar för hästar på ATG:s inlämningskuponger eller rankar hästar i något reduceringsprogram, men drar urval? Nej, inte håller travspelare på med sånt...? Urval för tankarna mot slumpmässighet och få travspelare vill förknippas med slumpmässiga beslut!

Tittar vi på den här bilden så blir det ändå tydligt att spel på ex. V75 handlar om att dra urval:




Att reducera handlar alltså enligt ordboken om att sänka eller minska något. Då måste vi först ha något att reducera och här har travvärlden infört begreppet "ram". Ramen definieras inom travet som alla rader som skapas av markerade hästar - som ett vanligt matematiskt system.

Kanske lånade travet en gång i tiden begreppet ram från den statistiska urvalsteorins begreppsflora? Där förekommer begrepp som rampopulation, urvalsram och målram. Jag tycker i så fall att man borde fortsatt och lånat in ännu fler begrepp. Men istället har travet skapat egna namn för statistikens väldokumenterade urvalsmetoder. Matematiska och reducerade travsystem är enligt min definition inte något annat än samlingsnamn för olika typer av urvalsmetoder. Matematiska travsystem är ett av flera möjliga sätt att göra direkturval, dvs. urvalet av rader görs i ett steg. Reducerade travsystem är på motsvarande sätt ett samlingsnamn på flerstegsurval, dvs. urvalet av rader görs i två eller fler steg. 



På farfars tid var de matematiska travsystemen totalt dominerande. Men sedan det blivit möjligt att använda programvaror för att lämna in travrader via datafiler har detta förändras. Jag gissar att framtidens spelare inte tänker på om de lämnar in sitt urval av rader med en kupong eller via flera kuponger. Ungefär som att dagens unga inte förstår begreppet "koppla upp sig mot internet".

Att återupptäcka samma sak om och om igen

Har du hört talas om ABCD-reducering? Poängreducering? Eller reducering med utgångar? I marknadsföringen av sina reduceringsprogram försöker programutvecklarna bräcka varandra genom att skryta om hur många olika reduceringsmodeller du kan använda dig av. Till redan nämnda metoder kan du lägga till spårreduceringar, kuskreduceringar, rankreduceringar och olika former av utdelningsreduceringar. Det har ploppat upp många reduceringsprogram de sista åren, där jag tycker att det känns som om många har missat att det är samma metoder som de upptäcker om och om igen. En förhoppning är att vi med tiden ska sluta att uppfinna kategoriska och kvantitativa villkorsvariabler om och om igen. Lite som när Amerika slutade att upptäckas efter att Columbus råkat segla dit år 1492.

Urvalsobjektet för både matematiska system och reducerade system är som alltid travrader. En travrad består av en häst från varje lopp. Raderna har egenskaper - vinstchans, utdelning, avkastning för att nämna några viktiga - och det är utifrån dessa radegenskaper vi bör välja våra rader. 

För att förenkla resonemanget kan man säga att det finns två huvudsakliga urvalsmetoder:
1) direkturval och 2) flerstegsurval

I senare inlägg kommer jag att förfina detta resonemang och dela upp urvalsmetoderna i lite andra grupper.

Med direkturval menar jag att urvalet av rader sker i ett steg. Två typer av direkturval är:

  • Alla rader som skapas av markerade hästar på en ATG-kupong 
  • De 500 rader med högst vinstchans i en omgång


Med flerstegsurval menar jag att urvalet av rader sker i flera steg. T.ex:

  • Alla rader som skapas av de fem favoriterna i varje lopp väljs ut i ett första steg. Sen görs ett nytt urval av rader från dessa rader där rader som förväntas ge minst 10000 kr i utdelning väljs ut.

Flerstegsurval kan i praktiken nästan innebära hur många urvalssteg som helst.


***

Nyckeln stavas rätt information

Vad krävs då för att kunna göra bra urval av rader? Det som krävs är bra information kopplad till raderna. Vill man som spelare ha information på denna nivå måste man oftast skapa den själv, vilket inte alltid är enkelt. Däremot finns det mycket information att tillgå kring de enskilda hästarna och denna information kan utnyttjas för att tilldela raderna information som sen kan användas när vi ska välja ut rader.

Den vanligaste informationen som används vid reducering skapas av spelaren själv genom att denne manuellt tilldelar varje häst information. Vilken vinstchans hästen bedöms ha i loppet, vilken vinstchansgrupp hästen tillhör (ABCD) och om det är streckvärda hästar (utgångar/effekthästar) är vanlig information att tilldela hästarna. Det är också vanligt att utnyttja ATG-information kring hästarna, såsom insatsprocent, kusk och hästens galopprocent.

Några exempel på urval

Jag avslutar med några illustrationer över olika typer av urval med rader. För mig är rampopulationen, dvs. ramen, alltid mängden med alla rader i en omgång. Från denna rad drar man urval av rader som man sen lämnar in. Urvalet har olika egenskaper - t.ex avkastning totalt och vinstchans i omgången (här chans till alla rätt). Reduceringsgrad säger oftast väldigt lite om hur bra ditt urval med rader är.


  • Stratifierat urval 
En annan typ av urvalsmetod är stratifierade urval. Här delas rampopulationen in i grupper (stratum) och ett urval dras från varje stratum. Den här metoden kan användas för att säkerställa att man får med rader från varje stratum till sitt urval. I exemplet ovan har radernas utdelning använts som indelningsgrund, men det finns många andra tänkbara indelningsvariabler.




  • Matematiska system (direkturval)
Det sista exemplet med urval av rader är ett klassiskt matematiskt system. Här har en ATG-kupong används och 2 500 rader har valts ut genom att häst-nummer markerats på kupongen. Spelaren valde i det här exemplet att spika omgångens två största favoriter vilket fört med sig att utdelningen är relativt låg på majoriteten av raderna. Det visade sig också att många rader var "överstreckade" och därför är detta ett urval som har en negativ avkastning. Urvalets vinstchans är emellertid högre än i det tidigare exemplet.





***


ATG:s systemregler är viktiga att förstå och kunna hantera. Jag kommer att gå igenom dessa i ett annat inlägg och ge min syn på dem. 


***

Vilken är egentligen den bästa reduceringsmetoden?
Den bästa reduceringsmetoden är kort och gott den metod som väljer ut de rader du vill välja ut och selekterar bort rader du inte vill ska komma med i ditt urval av rader. Provocerande mot alla som skrivit böcker genom åren, men ack så sant.

För en spelare kan det vara de rader med högst vinstchans i omgången, för en annan spelare kan det vara de med högst avkastningsprocent. Den stora utmaningen är att först bestämma sig för vilka rader man vill behålla, därefter ska man lyckas välja ut rätt rader.


***


Jag skrev i ett tidigare inlägg att travspelaren måste lära sig att prata om raderna. För att vi ska kunna lära oss att prata om raderna måste informationen och nyckeltalen i travprogrammen på marknaden förbättras. Reduceringsgrad är lite av djävulens bidrag till travspelet. Om urvalet av rader gjorts i ett, två eller hundra steg spelar ingen roll, ofta inte heller om det är 99,99 eller 0,01 procents reduceringsgrad.

Det finns ingen minsta insats för när reducerade system kan användas - varje gång du läser det kan du skriva BULLSHIT till experten som skrivit det..



***


Avslutningsvis, ett tips från min egen läromästare, i bloggen kallad Lasse Sundqvist:
Mitt tips till alla som spelar V75 är att skriva in i sitt CV att de har lång erfarenhet av urvalsdragning.

Hjärtliga travhälsningar
-Henrik

4 kommentarer:

  1. Konstigt inlägg..........jag har spelat reducerade travsystem sen 80talet och jag tycker du gör det svårt. 1-3 favoriter är ett bra reduceringskrav och 0 favoriter blir det så sällan att det är idiotiskt att ha med det i sina reduceringar. Det blir underbetalt när det sker sett till hur många rader som finns att välja på. Jag kan rek travkonsultens bok om reducerade system eller statistikbibeln så förstår du vad jag menar... MVH Krister

    SvaraRadera
    Svar
    1. "konstigt" är det nog :) Jag skriver här för att det är kul och försöker beskriva travet på ett annorlunda sätt än de vanliga beskrivningarna som jag tycker utgår ifrån en tid när man i princip bara kunde spela V75 via en papperskupong som lämnades in ett dygn innan start. Travet har på kort tid förändrats i grunden med filinlämning och allt bättre travprogram som tar hänsyn till statistik och spelmönster.

      Jag har hört förut att man ska akta sig för rader som innehåller 0 favoriter, ett mycket konstigt påstående enligt mig. Fick faktiskt höra igår att det troligen kommer ifrån att Jens i sin Statistikbibel, som du hänvisar till, skriver att rader utan favoriter är överspelade. Det gäller många av dem, men absolut inte alla rader utan favoriter. Många rader utan favoriter i omgångar som körts och kommer att köras är tvärtom riktigt bra rader.. Jag tycker det är konstigt att göra som Jens och gruppera alla rader utan favoriter och säga att de betalar för dåligt. Dessa rader är inte på något sätt en homogen grupp. Det är faktiskt ett anmärkningsvärt uttalande han gör där! Det bygger på att man inte tar hänsyn till hästarnas och radernas enskilda vinstchanser och spelvärden. Men de allra flesta rader utan favoriter har så klart en för låg vinstchans sett till pottens storlek, vilket gör dem värdelösa.

      Radera
  2. Mycket bra! Jag delar länken på twitter så fler får läsa!

    Mvh Calle ombud Uppsala

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack, kul att du tycker det är läsvärt! Inte så praktiskt användbart i det här formatet kanske, men jag tycker det är kul att ge ett annat perspektiv än de vedertagna.

      Radera